Boktips:
Ur nöd i lust
Från undervisning till lärande
Det flerstämmiga klassrummet

UR NÖD I LUST
Referensmaterial från Skolverket
Elisabet Rudhe
Liber Distribution
Publiktjänst
162 89 Stockholm
E-post: skolverket.ldi@liber.postnet.se
ISBN91-88373-64-9

Publikationen kom redan 1996 men har fortfarande aktualitet. ”Många skolor har funnit att samarbete mellan lärare i kärnämnen och karaktärsämnen gör eleverna mer intresserade och motiverade. Ur nöd - i lust visar på exempel från skolor som prövat olika former av samverkan mellan lärare”, står det i sammanfattningen. Men än finns mycket att göra. Vid Linnéskolan i Hässleholm lägger man svenska och estetisk verksamhet i anslutning till varandra i åk 3 på HR och HP. Eleverna skulle få närma sig teatern, konsten och musiken med den egna upplevelsen i centrum för undervisningen. Det finns andra dörrar till elevernas intresse, säger några lärare, än skolan vanligtvis tänker på. Det verkar som om skolan ibland inte förstår, hur viktiga elevernas upplevelser och gemenskap är. Och av gemensam upplevelse! Eleverna var nöjda.
På Östrabogymnasiet i Uddevalla används svenskan till att utveckla elevernas självbild och yrkesidentitet. Eleverna får också göra grupparbeten kring svunna industrimiljöer. Fordonsläraren säger att blir lättare att försvara svenskan när den knyter an till fordonsämnet. I flera exempel betonas vikten av helhetssyn att tänka i helheter eller att tänka utifrån programmålen. I dag 2000 har vi reviderade programmål och kursplaner. Dags att ta nya tag.

Inspiration kan fås från Ur nöd - i lust!

FRÅN UNDERVISNING TILL LÄRANDE
LENA BOSTRÖM Gymnasielärare i Örnsköldsvik
Brain Books AB
Box 344
551 15 Jönköping
E-post: info@brainbooks.se
ISBN 91-88410-79-X

Skolan har en lång tradition att mäta elevernas resultat men är sämre på att möta elevernas olikheter. Vi bör se olikheterna som en tillgång och inte som ett problem. Om elever tillåts finna sina unika egenarter, har de möjligheter att lyckas i skolan och samhället. Min erfarenhet är att lärare idag har en mer tillåtande inställning och större förståelse för ungdomars sätt att lära. Eleverna har också fått ett ökat ansvar för sitt lärande. I Från undervisning till lärande får vi en idébok, som visar, hur man kan applicera forskning i praktiken. Utgångspunkten är professorerna Rita och Kenneth Dunens forskning om inlärningsstilar. Boken är lättläst och konkret och dessutom medföljer material som direkt kan användas av eleverna.

DET FLERSTÄMMIGA KLASSRUMMET
Att skriva och samtala för att lära

OLGA DYSTHE Fil. Dr. i språkvetenskap vid Universitet i Bergen
Studentlitteratur ISBN 91-44-61631-7

Det flerstämmiga klassrummet är ett klassrum där lärarens röst bara är en av många som hörs, där eleverna lär av varandra och där både muntligt och skriftligt intar en central plats. I boken jämför författaren tre klasser. Gemensamt för alla tre är att läraren, oavsett vilket ämne han eller hon undervisar i, använder skrivande och samtal som viktiga redskap i undervisningen. Läsaren får möta elever från olika samhällen och etniska grupper och lärare som harmodet att pröva nya metoder. Olga Dysthe visar på något mycket väsentligt, nämligen det sociala samspelet som varande en nyckel för lärare i deras strävanden att utveckla elevers kompetenser.

Bokens teoridel redogör bl. a. för hur Piaget och Vygotskij båda lägger tonvikten vid samspelet mellan natur, samhälle och människa, men hur de skiljer sig åt när det gäller den roll som läraren har i inlärningsprocessen. Piaget intresserar sig mer för individen medan Vygotskij intresserar sig mer för det sociala samspelet mellan lärare och elever. Men synen på inlärning och utveckling får också konsekvenser för hur de uppfattar lärarrollen. Piaget ansåg att utveckling kommer före inlärningen och att den sker oberoende av inlärningen Vygotskij har däremot en dialektisk syn på utveckling - man kan inte lära sig utan att utvecklas och man kan inte utvecklas utan att lära sig. Vygotskij tillskriver läraren en mer central position än Piaget genom att hävda att läraren aktivt kan främja utveckling och lärande genom att gå in i inlärningsprocessen. Språkets betydelse i denna process är mycket central: ”Att lära sig prata är att lära sig tänka!” Samspelet mellan skrivande och samtalande är en av de viktigaste strategierna för att förändra ett monologiskt klassrum till ett dialogiskt i syfte att skapa optimala inlärningsmiljöer för olika elever.

Jag har med stor behållning läst Olga Dysthes bok och skulle önska att den blev läst inte enbart av blivande lärare (boken är kurslitteratur på lärarhögskolan oavsett undervisningsämne. ”Det är betydligt svårare att vara en dialogisk än en monologisk lärare,” skriver Olga Dysthe och därför är det extra roligt att jag under min tid som gymnasieinspektör fick uppleva flera unga lärare som försökte skapa ett dialogiskt klassrum.

Marianne Skardeus

Läs mer om Olga Dysthe
http://www.uib.no/plf/ansatte/olga/olgan.htm